Att inte kunna

 

 

Något jag inte kan det är att rita. Det bara är så. Min mormor var och mamma är fenomenal på det. Det är inte en utav dem sakerna jag fått ärva.

 

Så nu med utbildningen var första uppgiften just att rita.

 

Rita. Ja?

 

Först ville jag bara ge upp och tänkte hur ska detta gå. Kanske en streckgubbe kan jag få till.

Men så tänkte jag att jag gör ju faktiskt detta för att jag ska lära mig, detta är något jag vill lära mig.

 

Och nu är det bara finliret kvar. Tänka sig, jag som inte kan rita har lyckats att faktiskt göra uppgiften.

 

Och det är så förbaskat roligt att får lära sig nya saker. Nu är det kanske förbaskat roligt för att jag brinner för just detta.

 

Jag måste bara komma över den där trösklen där jag blir förbannad för att jag inte kan, jag vill ju helst kunna allt, redan igår. Men vägen till att kunna, det är en kunskapsresa som man får ta tillvara på.

 

Och njuta av.

 

Ja.

Jag ritade minsann!