Jag är van vid att vara själv på morgonen, jag har mina rutiner som sitter stenhårt i ryggmärgen. Inget som måste göras egentligen, men vissa saker görs alltid samma tid, var morgon, utan att man själv vet om det.
Men denna morgon är mannen också hemma och helt plötsligt blir jag lite sur och vresig, vad hände med mina runtiner då? Och när han pratar med mig kan jag själv höra hur jag muttrar något till svar..
Hey glada morgonhumör.... not me. Prata inte med mig innan jag fått mitt morgonkaffe... deal? Det blir så mycket trevligare då... för oss alla. Mannen behöver inte få något vresigt, mummlande svar på sina konversationer.
Men nu kör vi denna dagen, full fart!
Ha det så bra så länge mina vänner så hörs vi
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar