Kreta

 

Den här utsikten har jag vaknat till var morgon under en veckas tid.

En helt underbar start på morgonen.

 

Vi har haft det bra, strålande sol nästan var dag förutom en då regnet öste ner, och när jag säger öser ner så är det nästan en underdrift. Har nog aldrig sett så stora regndroppar och så mycket under en och samma dag.

Men förutom den dagen har solen verkligen varit med oss.

 

 

Naturen i sig är otroligt vacker och jag har aldrig sett så många olivträd i hela mitt liv. Kreta är verkligen olivträdens ö.

Men annars var jag faktiskt inte så impad utav ön,tyvärr.

Smutsigt och halvfärdigt nästan vart man än tittade.

Nu kanske detta var just i den byn vi var i men man får verkligen den känslan att ekonomin har drabbat landet hårt.

 

 

Denna bilden symboliserar verkligen Grekland för mig.

Blå dörrar och vita fasader.

Härliga skarpa kontraster.

 

Det har varit en härlig avkoppling(mycket rädsla dock då vägarna går genom bergen och det stupar rakt ner och svärfar kör vääääldigt nära kanten, hör du det svärfar: du var nära kanten, men det är ok nu för nu är jag hemma igen) med mycket god dricka och mycket saganaki och tzatsiki.

 

Många dopp i havet, ett kristallklart vatten och solen som bränner mot huden.

 

Älskar´t.

 

Så nu är jag redo att möta hösten och vintern, fast regnet tycker jag inte om.

Att krypa upp i soffan under en varm filt, tända ljus och bara njuta av mörkret.

 

Ja. Det känns helt ok nu.

 

Hoppas att ni har haft det bra mina vänner och jag ska uppdatera mig så fort jag bara kan.

 

Tänk vad man kan sakna bloggvärlden, känns som något fattas när man inte lever med den var dag.

 

 

*