Det känns som om jag är uppe mitt i natten för det är kolsvart ute. Det är väl det som är det tråkiga med hösten/vintern. Denna mörker. Men allt det andra mysiga med denna årstid överväger ju faktiskt.
Ni vet när man letar efter något lääänge, som man verkligen vill ha att man till slut ger upp för det verkar inte finnas , fast man har sett det innan.
Men i torsdags hittade jag det jag letat efter i kanske två år. Okej inget frenetiskt letande då men överallt där man har varit har ögat snabbt botaniserat bland alla saker för att se om det finns.
En alldeles underbar ljuslykta.
Japp, roligare än så är det faktiskt inte.
Så lilla bordet i cykelrummet fick sig en liten förändring.
Rostig, skev och glaset är väldigt svårt att få upp men den är min. Så stora delar utav dagen här igår gick ut på att gå och titta på denna, känna liten på den kanske flytta den någon millimeter till vänster, för att sedan flytta tillbaka och hela tiden upprepa tihi. Ja.
Hoppas ni får en underbar lördag så hörs vi senare mina vänner.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar